torsdag 22 oktober 2020

Här kommer en bild på Josefins Macaonfjäril som just kommit ut sin puppa!

Vilken häftig gul färg det är på puppan.

tisdag 13 oktober 2020

Skruven - "Vattnets väg"

Titel - “vattnets väg”

Åldersgrupp och material

Vi kommer undervisa en årskurs 2 klass och prata om vattnets väg och om hur gravitationen (tyngdkraften) gör att vattnet rinner ut i havet igen. Vi kommer att använda oss utav tre lådor, en gummislang och fem trasor per grupp (rekommenderad gruppstorlek ca fem elever). Lådorna kommer att representera sjöar, slangen representerar grundvattnet och trasorna kommer att föreställa moln. För att kunna genomföra denna aktivitet måste eleverna ha förkunskap kring vattnets kretslopp.

Lärandeobjekt

“Eleverna ska ges förutsättning att utveckla sin förmåga i att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. “(Lgr 11 s. 175). Vi har utgått från citatet ovan ur läroplanen när vi satt våra lärandeobjekt.

Eleverna ska lära sig att vattnet alltid letar sig tillbaka ut till havet och att det rinner nedåt på grund av tyngdkraften. Detta genom att eleverna själva får vara med och skapa “vattnets väg”, det vill säga bygga upp egna modeller med det givna materialet. Eleverna får naturligtvis inte bygga hur de vill, utan vi går tillsammans igenom hur “vattnets väg” ska byggas samt återkopplar till tidigare lektioner som har kretsat kring vattnets kretslopp.

Utförande
Denna aktivitet kräver tillgång till ett “hav” (vattenkälla dvs. sjö, bäck, osv).
Börja med att dela upp eleverna i grupper om fem elever. Visa materialet för eleverna och berätta vad de olika föremålen ska föreställa. Be eleverna repetera vattnets kretslopp och stötta eleverna vid byggandet av “vattnets väg” som ska byggas ihop på följande sätt:

Placera de tre lådorna (sjöarna) i olika höjdnivåer i riktning ner mot vattnet så att innehållet ska kunna rinna över till nästa låda osv.
Lägg slangens (grundvattnet) ena ände i lådan som är högst upp och den andra änden i vattenkällan. För att få “grundvattnet” att börja rinna ner mot “havet” använd slangen som ett sugrör i havsänden (hävert).
Fyll översta lådan full med vatten.
Nu ska eleverna förkroppsliga vattnets väg genom att doppa trasorna (molnen) i “havet”och vrida ur i den översta lådan som är fylld med vatten så att de rinner över till nästa nivå osv tills det rinner ut i “havet” igen.

Fråga: Varför tror ni vattnet alltid rinner ner till havet igen? För en diskussion kring detta. Introducera begreppet tyngdkraft för eleverna och berätta vad det innebär för just vattnets väg. Sjung bifogad låt i förslagsvis kanon för att eleverna lättare ska minnas tyngdkraftens roll i vattnets väg. Avsluta aktiviteten genom att introducera det nya temat som är kraft.

Källa:

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson E., & Ekblad, A. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching

Referenslista:

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2019. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?i d=2575

___________________________________________________________________________

Bifogad låt

Melodi: Min hatt har tre kanter

Tyngdkraften gör att vattnet, forsar ner igen.
Till havet där det börja och allt går om igen

fredag 2 oktober 2020

Bilder från exkursion Hunneberg och Åkerström

Hej, här kommer några bilder från Exkursionerna till Hunneberg och Åkerström.

Förberedelser inför håvning Hunneberg

Naturdiagram

Lilla Löv

fredag 25 september 2020

Kilen: Fysik - Den osynliga kraften

Den osynliga kraften

Åldersgrupp: Årskurs 1

Material: Kottar, stenar, pinnar, löv, papper

Lärandeobjekt:

· Att eleverna ska få en förståelse för vad gravitation/tyngdkraft är.

· Att eleverna får en förståelse för att jorden har en dragningskraft och att det är denna som gör att vi inte glider av jordens yta.

· Att eleverna ska förstå att olika material faller lika snabbt oavsett dess vikt men att luftmotståndet påverkar dess hastighet.

Detta tydliggörs genom en observerande undersökning. Eleverna får på ett konkret sätt prova sig fram genom att använda olika material, se skillnader och själva ges en möjlighet att upptäcka och dra slutsatser. Eleverna får också använda sig av hörseln för att lyssna efter vilket föremål som landar först. Vilket innebär att eleverna får använda tre av sina fem sinnen; syn, känsel och hörsel.

Med utgångspunkt ur LGR11 gällande ämnet fysik har vi valt att utgå från följande delar.

Syftesdelen ”Genom undervisning ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.”

Centralt innehåll ”Kraft och Rörelse” samt ”Metoder och arbetssätt”.

Kunskapskravet ”Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen […] kraft och rörelse […]”.

Utförande

Uppstart: Vi börjar dagen med att ställa frågan ”Vad gissar ni händer om jag släpper de här papperna?” Vi visar upp ett hopskrynklat papper och ett slätt papper. På detta sätt vill vi väcka ett intresse för gravitation/tyngdkraft samt luftmotstånd hos eleverna. I vår frågeställning inväntar vi svar och förtydligar att eleverna får gissa fritt. Detta gör vi för att så många elever som möjligt ska våga komma med en gissning.

Genomförande: Aktiviteten startar med att vi delar in eleverna i fyra grupper. Eleverna får i sin grupp samla in antingen kottar, stenar, pinnar eller löv i olika storlekar. Varje grupp får testa vad som händer när deras föremål släpps mot marken. Eleverna turas om att ta ett föremål i varsin hand, håller dessa så högt upp i luften de kan och släpper dessa samtidigt varpå de observerar fallprocessen. Faller stenar i varierande storlekar olika fort? Vad händer med lövet när det faller? Vad för skillnader kan eleverna upptäcka och diskutera kring inom respektive grupp. De olika grupperna får också jämföra sina föremål avseende gravitationen/tyngdkraften och utforska hur dessa påverkas av luftmotståndet.

Avslut: För att knyta ihop säcken innan hemgång tar vi fram de två papperen och släpper dessa, vilket innebär att eleverna kan komma med en mer kvalificerad gissning. Därefter går vi igenom begreppet gravitation och varför gravitation/tyngdkraft är viktigt. Vi dokumenterar även dagens undersökningar genom att fota med Ipaden som klassen har till sitt förfogande. Detta för att vi väl tillbaka i klassrummet även ska ha en möjlighet att återkoppla till denna dag. Dokumentationen underlättar även för fler spännande undersökningssätt i vårt fortsatta arbete kring gravitation/tyngdkraft.

Referenslista

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Ödeshög: Norstedts Juridik.

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson E., & Ekblad, A. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching.

Trollsländan Erika, Emma, Linnea, Lisa, Evelin - Biologi - Naturvetenskapligt arbetssätt

Ekorren

Åldersgrupp

Årskurs 1

Material

Vaxduk, gosedjursekorre, kottar, ekorrmat, ej naturmaterial (nedskräpning)

Lärande objekt

Att eleverna ska lära sig om ekorrens föda, att ekorren äter barrträdsfrö, blomfrö, ekollon, nötter, tallbark, svampar, bär, insekter.

Centralt innehåll

Det framgår i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, s.165. 2019) att eleverna ska få möjlighet att utveckla förståelse för sin närmiljö och arter genom att lära sig om djur och växter i sin närmiljö.

Aktivitet

Uppstart

Lektionen startar med att eleverna och lärare samlas i en tät ring för att isolera vårt ljud samt utesluta annat ljud. Vi har med oss ett förinspelat ljud med ett läte från en ekorre, eleverna får då gissa vad det är de hör. Efter att eleverna fått möjlighet att lyssna och gissa, frågar läraren om eleverna kan se något. Det sitter då en ekorre i granen över oss, som vi tidigare placerat dit. Vi tydliggör för eleverna vad som kännetecknar en ekorre samt ger eleverna allmän information om ekorrens livsmiljö och dess anpassningar. Vi tar ner ekorren och berättar för dem att ekorrens matförråd har blivit bestulet, vi måste hjälpa ekorren att samla ny mat så att den klarar vintern.

Genomförande

Eleverna delas då in i mindre grupper där de får i uppgift att samla in fem olika saker som de tror att ekorrar äter. Läraren stöttar upp i grupperna och hjälper till att leta vid behov. När eleverna samlas i gruppen igen efter en liten stund läggs all tänkbar föda fram på en vit vaxduk. Vaxduken är uppdelad i två delar där en del är sådant ekorrar äter och en del är sådant ekorrar inte äter. Läraren diskuterar gemensamt med barnen och tillsammans kommer de fram till vad ekorrar äter och vad ekorrar inte äter samt att vi artbestämmer de naturföremål som klassen samlat in. Läraren får vara förbered och ha med eget material att komplettera med för att få en bra diskussion. I samband med denna aktivitet får vi även in en diskussion om nedskräpning i naturen. Arbetssättet som vi använder oss av i denna aktivitet är det naturvetenskapliga arbetssättet beskrivning och observation. Eleverna får både observera och fysiskt undersöka de olika arterna vi hittar i skogen.

Avslut

Innan lektionen avslutas upprepar vi vad som kännetecknar en ekorre, vi går även igenom de arter som vi hittat i skogen och benämner dessa. Läraren tar sedan fram en skalad kotte och eleverna får gissa vad som hänt med den, de får även möjlighet att prova att skala en egen kotte för att undersöka vad det är på kotten som ekorren äter, läraren förklarar för eleverna att det är fröna i kotten som ekorren äter. Efter detta tar vi fram ekorren igen och vi tackar eleverna för all mat de samlat in, nu kommer ekorren klara vintern. Läraren förklarar att ekorren gömmer sin mat på olika ställen för att minimera risken att bli bestulen på all sin mat.

Referens

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019. (6:e upplagan). Stockholm: Utbildningsdepartementet

Gråsuggan - Biologi, Näringskedjan (Djurens meny)

Åldersgrupp och material

Årskurs 2. Koner och lekband eller västar.

Lärandeobjekt

Att lära eleverna om enkla näringskedjor som beskriver samband mellan olika organismer i ekosystemet (Skolverket, 2019). Eleverna ska få en förståelse för en näringskedjas beståndsdelar och hur den fungerar. Genom dramalek ska eleverna förstå att växten blir uppäten av växtätare, och växtätaren blir uppäten av rovdjur. De ska även få förståelse för att det finns allätare, djur som äter både djur och växter.

Centralt innehåll (Skolverket, 2019);

· Enkla fältstudier, observationer i närmiljö

· Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan olika organismer i ekosystemet

· Djur och växter i närmiljö samt namn på några vanligt förekommande arter

Formulärets överkant

Formulärets nederkant

Utförande

Samla eleverna innan ni går in i skogen och förbered dem med en repetition av vad som är växter, växtätare och rovdjur. Eleverna får ge exempel på olika producenter och konsumenter i näringskedjan. Innan ni går in i skogen får eleverna i uppgift, att under promenaden, observera exemplar av växter och djur eller spår av djur som kan finnas här. När ni når uppsamlingsplatsen samlas ni och samtalar om elevernas observationer och deras frågor och tankar.

Leken del 1

Markera ett lekområde med koner. Beroende på gruppens antal får justeringar göras mellan grupperna. Dela in eleverna i ett antal olika arter, där 2/3 av eleverna ska vara växter och resterande växtätare. Använd lekband eller västar för att markera vem som är vad. Nu ska växtätarna jaga växterna (som får springa i leken). En växt som blir kullad får nytt liv genom att springa runt valfritt närliggande träd utanför lekplanen och tillbaka in på lekplanen. Efter det är växten med i leken igen. Växtätarna får inte stå och lurpassa när växterna kommer in på planen igen.

Diskussion;

Vad händer om växtätarna äter upp alla växter?

Leken del 2

Nu stoppar pedagogen leken och berättar att ett rovdjur (förslagsvis räv och/eller varg) kommer och jagar växtätarna. Utse 1-4 rovdjur som markeras med västar eller lekband. Tänk på att rovdjur ska vara betydligt färre än växtätare. Nu ska rovdjuren jaga växtätare och samtidigt ska växtätarna jaga växterna. Växtätarna måste vara på sin vakt samtidigt som dem ska jaga växter. Växla mellan rollerna så att alla får prova på att vara växtätare.

Diskussion;

Varför är det färre rovdjur än växtätare i skogen?

Vad händer om rovdjuren äter upp alla växtätare?

Det finns något som kallas för allätare, vad är det?

Referens

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2019). (2019). Skolverket.

Källa

http://www.rovdjursskolan.se/ovningar/amnesomrade/ovning/?I=127&KI=2&fbclid=IwAR0hAty-xOf_xfRVP4KZXaXAAGebXITlXKCAWue1343PWQOTZw39YbD6oW8

Grupp: Hävstången. Titel: Det man vinner i kraft förlorar man i väg, hävstången

Hävstången - “Det man vinner i kraft förlorar man i väg”.

Åldersgrupp och material

Detta lektionstillfälle är planerat för undervisning av 20 stycken elever i årskurs två. Material att förbereda innan exkursionen är långa och korta pinnar och en eller flera stora stenar. Ett brev ska skrivas med ett uppdrag till eleverna i.

Lärandeobjekt

Lektionens lärandeobjekt är följande: Att eleverna ska lära sig att med ett längre skaft får vi mer kraft, enligt hävstångsprincipen. Genom detta lärandeobjekt ska eleverna få möjlighet att prova sig fram till en förståelse för hur hävstänger fungerar samt att en längre hävstång ger större kraftutväxling. Detta ska tydliggöras för eleverna genom att de får prova att lyfta en sten med hjälp av olika längder på pinnar. Lärandeobjektet är hämtat ur Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet, 2019, s. 293) i det centrala innehållet “Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion (...).”

Utförande

Denna lektion kommer att utgå från ett estetiskt arbetssätt. Eleverna har tidigare arbetat med fyra av de fem olika enkla maskinerna. Under denna lektion kommer eleverna att få lära sig om den femte enkla maskinen som är hävstången. Under arbetsområdet med de enkla maskinerna har eleverna träffat på trollen Tyra och Tord som de hjälpt med olika uppdrag. Tyra och Tord gör undervisningen lek- och lustfylld.

Vi, i studiegruppen, har inspirerats av Lättman och Masch (2020, s. 22) som använder småfolket i sin litteratur och därför har vi skapat trollen Tord och Tyra som ska motivera eleverna att anta olika utmaningar.

När eleverna kommer ut i skogsmiljön får eleverna syn på ett brev som ligger på en stor sten. Trollvännerna Tyra och Tord ber i brevet eleverna om hjälp med att komma på en lösning på hur de kan flytta på en sten som hamnat på trollmormors svans. Brevet avslutas med en ledtråd i form av en ramsa som eleverna är bekanta med sedan tidigare; “Det du vinner i kraft förlorar du i väg”, ramsan har tillhörande rörelser. Syftet med uppdraget är att eleverna tillsammans ska komma fram till en lösning, genom att prova sig fram med material i naturen. Elevernas resonemang och undersökningar kommer tillsammans med stöttning av pedagog/er komma fram till lektionens lärandeobjekt.

Som avslutning på denna lektion återsamlas alla elever runt den sten som det varit fokus på under lektionen för att samtala om hur de kommit fram till att stenen kan flyttas på bästa sätt. Läraren går med hjälp av eleverna igenom hur vi använder en lång hävstång för att få mer kraft så trollmormor kan få hjälp. Tillsammans avslutas lektionen med att sjunga ramsan “Det man vinner i kraft förlorar man i väg”. Eleverna går sedan tillbaka till skolan och tillsammans skriver de ett brev till Tord och Tyra med en beskrivning av hur de ska göra för att enklast kunna lyfta på stenen och befria trollmormors svans.

Referenslista:

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson E., & Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (6:e uppl.). Hämtad 2020-09-23 från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

torsdag 24 september 2020

Näbbmusen - Kemi, estetiskt lärande

Lilla löv

Målgrupp och material

Denna utomhusundervisning är anpassad för en årskurs 2 med cirka 20 elever. För genomförandet av denna undervisning behövs ett vitt lakan alternativt en vit vaxduk. Du behöver även ta med din ihoppysslade “Lilla löv” till undervisningstillfället. (Se exempel nedan.) Det valda naturområdet kräver tillgång till lövskog.

Lärandeobjekt

Genom faktabaserad information och sång ska eleverna veta att variationen av höstlövens färger beror på att det sker en nedbrytning av klorofyllet i lövet som transporteras in i stammen. Eleverna ska även veta att det är vid nedbrytningen av klorofyllet som det gröna ljuset absorberas, vilket i sin tur leder till att det är de gula och röda färgerna som reflekteras och att det är dessa vi uppfattar. Eleverna kommer att göra en observerande undersökning av hur ett löv ser ut och sedan tydliggöra sin förståelse genom att återskapa lövets konturer och nerver i form av ett konstverk tillverkat av pinnar.

Det centrala innehåll som berörs är:

Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

Utförande

Undervisningen inleds med samling i en halvcirkel. Lärarna återkopplar till tidigare undervisning angående lövets anatomi samt klorofyllets inverkan på lövets gröna färg. Plötsligt hör en av lärarna ett prasslande ljud bakom ett träd som gruppen måste skynda sig att undersöka. Bakom trädet finner läraren “Lilla löv”, ett grönt, litet blygt löv som viskar i lärarens öra att han vill att barnen skapar ett konstverk till honom. I utbyte kommer han berätta hemligheten om varför löven ändrar färg på hösten. Då uppmärksammar lärarna eleverna om att löven på marken runt omkring ser olika ut. Eleverna blir indelade i grupper om fyra och ska i dessa grupper göra en observerande undersökning av olika tilldelade löv. Därefter får eleverna i sina grupper ge sig iväg inom ett begränsat område och plocka med sig pinnar samt en större mängd löv i olika färger för att sedan samla detta på lakanet/vaxduken. “Lilla löv” viskar till läraren att han vill att eleverna bygger konstverk i form av olika löv. För att tydliggöra sin förståelse för lövets anatomi ska varje grupp då skapa en avbild av det tilldelade lövet med hjälp av det insamlade naturmaterialet. När eleverna konstruerat sina konstverk går klassen tillsammans runt och observerar vardera grupps lövs olikheter samt likheter vilket följs upp av en gemensam diskussion.

Som avslutning berättar “Lilla löv” hemligheten bakom höstlövens färgskifte. Läraren frågar “Lilla löv” om det finns något knep för att lättare komma ihåg hemligheten och “Lilla löv” tipsar då om en sång som klassen sedan sjunger tillsammans. Syftet med sången är att möjliggöra en förstärkning av elevernas minne.

Sången om lövet (Broder Jacob)

Klorofyllet, Klorofyllet

Bor i lövet, bor i lövet

Men på hösten, Men på hösten

det i trädet flyttar in, det i trädet flyttar in

Då blir lövet, då blir lövet

Gult och rött, Gult och rött

Trädet det får vila, trädet det får vila,

Tills våren är här, tills våren är här.

Källor

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. & Ekblad, A. (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket

Talgoxen - Kemi naturvetenskapligt arbetssätt

Titel

Sinnesstig för alla sinnen

Åldersgrupp och material

Vi har valt att genomföra en utomhuspedagogisk undervisning i kemi där eleverna kommer att använda sig av sina sinnen. Undervisningen kommer att utföras genom ett naturvetenskapligt arbetssätt och ske i en årskurs två med 20 elever och två lärare. Materialet vi kommer att använda oss av är naturföremål som finns i skogen, en påse att lägga föremål i samt bilder av våra sinnen som vi lärare har förberett. Vi kommer att göra ett experiment med hjälp av ett päron och ett äpple i slutet av lektionen.

Lärandeobjekt

Lärandeobjekt: Genom att använda sina sinnen ska eleverna få en insikt om hur man kan använda dem i naturen och hur sinnena kan samarbeta med varandra. Våra sinnen är smak, lukt, doft, känsel och hörsel.

Det centrala innehållet som berörs:

Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
Enkla naturvetenskapliga undersökningar

Tydliggöra för eleverna att det finns många olika tillvägagångssätt de kan använda sina sinnen på. Med stöd och hjälp från lärarna får eleverna diskutera i grupp och utveckla sin språkförmåga. Använda sig av naturföremål och det skogen har att erbjuda.

Utförande

Förbered genom att hänga upp en snitslad bana med olika stationer, lägg ut de inplastade bilderna på sinnena samt material för varje sinne. Det kan vara ett granbarr för lukt, olika naturföremål i en påse för känsel, prasslande löv för hörsel, gran och tallkottar för synen och blåbär eller lingon för smak.

Undervisningen hålls i en närliggande skog. Samla eleverna i en halvcirkel runt lärarna och ge eleverna en repetition om människans olika sinnen. Genom att ha en repetition med eleverna om människans olika sinnen blir det sedan enkelt att förklara aktivitetens upplägg. Innan aktiviteten förklaras kan öppna frågor ställas till eleverna om vad de tror kommer att ske under aktiviteten. Här presenteras även experimentet så att eleverna får bygga upp förväntningar om vad som kommer att hända vid lektionens slut. Eleverna genomför aktiviteten i två grupper tillsammans med en lärare. Vid varje station får eleverna testa sina sinnen och diskutera vad de upplever.

Avsluta med en återsamling och sammanfatta deras upplevelser och sinnesintryck. Vilka inre bilder fick eleverna när de doftade? Hur tänkte dem när de jämförde likheter och skillnader mellan grankottar och tallkottar? Hur lät det att trampa på prasslande löv, kunde de förknippa ljudet med något liknande ljud de hört tidigare? Hur kändes föremålen i påsen? Läraren förklarar för eleverna vilka egenskaper växterna har, varför vissa är giftiga eller varför de har ett speciellt utseende. Till exempel brännässla som har ett kemiskt gift som bränns om man tar i den. Efter diskussionerna utförs experimentet. Eleverna får smaka på både äpple och päron bitar när de håller för näsan och blundar. En variabel ändras när de smakar en gång till, de behöver då inte hålla för näsan. Det är för att eleverna ska känna skillnaden och få en förståelse för att våra sinnen samarbetar. Genom denna aktivitet kan elevernas intresse för skog och natur väckas.

Referenser:

Aktivitet från: Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. & Ekblad, A. (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket

onsdag 23 september 2020

Hjulet - Ge mig en fast punkt och jag kan flytta jorden (tekniskt arbetssätt)

Arkimedisk punkt – Wikipedia

Åldersgrupp och material

Vi tänker oss att denna utomhuslektion ska genomföras i en klass ett. Lektionen ska ha fokus på teknik och genomföras utefter ett tekniskt arbetssätt. Det material som kommer att behövas är brev, stenar, pinnar, skrivplatta, pennor och papper.

Lärandeobjekt

Lärandeobjekt: Att förstå hur hävstången kan användas för att flytta tunga föremål. En hävstång är ett föremål som är avlångt och utför en rörelse i den ena änden när det utförs en kraft i den andra. Ju längre hävarmen är desto mer vinner man i kraft.

De centrala innehållen som berörs är:

Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.
Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.

Tydliggörande för barnen: Eleverna får genom ett tekniskt arbetssätt testa att flytta en sten med hjälp av hävstänger. De får testa olika material, tjocklekar och längder av hävstänger för att se vad som ger mest kraft till att flytta stenen. Eleverna får även rita enkla skisser av hävstången och dess funktion.

Utförande

Vi startar upp lektionen med att prata om Arkimedes eftersom han var den som upptäckte hävstångsprincipen. För att eleverna ska förstå vad hans citat “ge mig en fast punkt och jag skall flytta jorden” innebär krävs det att vi förklarar vad en hävstång är för något. Vi går först igenom detta teoretiskt. Därefter får eleverna även testa det rent praktiskt med en sten i miniatyr. Eleverna får tillsammans i grupper hitta olika hävstänger, till exempel pinnar, som skulle kunna flytta på stenen. När material är insamlat samlas vi i gruppen runt stenen och alla får testa hur deras hävstänger fungerar. Vi diskuterar om huruvida de ska vara korta eller långa och vad skillnaden kan vara samt om något kan förbättras. Om alla elever har hittat långa pinnar kan vi fråga vad de tror skulle hända om vi bröt av en pinne så att den blir kortare eller tvärtom. Efter förbättringar eller de eventuella nya frågorna testar vi igen och ser hur resultatet blir nu. När eleverna har fått testa hävstångsprincipen på små stenar får de även testa på stora stenar där de enklare kan känna av skillnaden i kraft. Avslutningsvis får grupperna rita skisser av den hävstång de har skapat samt skriva en enkel instruktion om hur den fungerar.

Tekniskt arbetssätt

Avstamp: Hur kan man flytta på en stor sten?

Idéfas: Vilken metod kan vi använda för att flytta på stenen?

Fixa material: Leta efter material i närområdet.

Göra och testa: Går stenen att flytta?

Förbättra: Kan vi göra något så att det fungerar bättre?

Testa igen: Går stenen att flytta nu?

Vara nöjda eller testa igen

Referenser

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket

tisdag 15 september 2020

Jag och mina barn gjorde plankan, vilket de tyckte var superroligt och hade massor av saker de ville sätta fast, varpå den blev full

Eko-burken

Här är min ekoburk! Jag tog in maskrosblad som har växt ganska mycket!

// Mathilda 😀

måndag 14 september 2020

Plankan

På plankan som jag grävde ner spikade jag fast citronen (ekologisk/oekologisk), tuggummipaket (plast), folie, gem, toapapper, löv.

lördag 12 september 2020

Det gick fort att odla gula ärtor

9 dagar senare har de växt förbi glaskanten! /Jessica

Jag tog in en växt från trädgården, det är 11 dagar mellan bilderna! /Jessica

Mina barn, 7 och 10 år fick välja olika föremål och spikade på dem på nedbrytningsplankan. /Jessica

tisdag 8 september 2020

Här har jag planterat gula ärtor i glasburkar med tättslutande lock, planterade förra veckan och har redan börjat växa! Endast vattnat i samband med planteringen. Testade även att plantera i en vanlig kruka utan lock, på bild nummer två kan ni se hur den har vuxit. Ska bli spännande att se utvecklingen! /Sara N

Här är min nedbrytningsplanka. På den sitter en penna i plast, en blyertspenna, en tom burk nässpray, ett gem, ett lös, en ekologisk citron, en icke ekologisk citron, ett sugrör och en tändsticka som är eldad med.

/Sara N

Nedbrytningsplanka

Här är min planka. På den sitter (fr v till h) :

tuggummi, glasspinne, glasspapper, plastbit fr förpackning, aluminiumfolie, papper från veckotidning, papper från dagstidning, äggkartong, färskt löv, torkat löv, äpple (ej eko), äpple (från egen trädgård) och äpple utan skal.

(Mina barn ,4 och 6 år gamla, var med och grävde ner den. Jag frågade även vad de trodde skulle hända med de olika sakerna på plankan om vi lät den vara i jorden några veckor. Den ena trodde att sakerna skulle åka av plankan. Den andra att det skulle bli en skatt. Vi har inte pratat om ämnet tidigare, men jag vet att de har jobbat med skräp och sortering på förskolan. Tror ändå att lite mer förförståelse hade gett andra svar på min fråga.)

Burken

Första dagen.

Tredje dagen

Åttonde dagen

Kålfjärilen

Två tjejer som har välkomnat larverna med en fin "bur".

Vi testade även att ge larverna lite godsaker som äpple och gurka men det uppskattades inte av larverna.

"Buren" är rengjord. Tjejerna har avlägsnat all avföring och även gett larverna ny föda i form av vitkål. Larven håller även på att bli en puppa.

/Emma, Lisa och Erika

Plankan

Här är nedbrytningsplankan som vi har grävt ner. Det är en blandning av olika material - hård- och mjukplast, äpple, bananskal, kartong, aluminiumfolie samt en konservburk av metall.