Visar inlägg med etikett Utomhusundervisning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Utomhusundervisning. Visa alla inlägg

fredag 25 september 2020

Kilen: Fysik - Den osynliga kraften

Den osynliga kraften

Åldersgrupp: Årskurs 1

Material: Kottar, stenar, pinnar, löv, papper

Lärandeobjekt:

· Att eleverna ska få en förståelse för vad gravitation/tyngdkraft är.

· Att eleverna får en förståelse för att jorden har en dragningskraft och att det är denna som gör att vi inte glider av jordens yta.

· Att eleverna ska förstå att olika material faller lika snabbt oavsett dess vikt men att luftmotståndet påverkar dess hastighet.

Detta tydliggörs genom en observerande undersökning. Eleverna får på ett konkret sätt prova sig fram genom att använda olika material, se skillnader och själva ges en möjlighet att upptäcka och dra slutsatser. Eleverna får också använda sig av hörseln för att lyssna efter vilket föremål som landar först. Vilket innebär att eleverna får använda tre av sina fem sinnen; syn, känsel och hörsel.


Med utgångspunkt ur LGR11 gällande ämnet fysik har vi valt att utgå från följande delar.

Syftesdelen ”Genom undervisning ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.”

Centralt innehåll ”Kraft och Rörelse” samt ”Metoder och arbetssätt”.

Kunskapskravet ”Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen […] kraft och rörelse […]”.


Utförande

Uppstart: Vi börjar dagen med att ställa frågan ”Vad gissar ni händer om jag släpper de här papperna?” Vi visar upp ett hopskrynklat papper och ett slätt papper. På detta sätt vill vi väcka ett intresse för gravitation/tyngdkraft samt luftmotstånd hos eleverna. I vår frågeställning inväntar vi svar och förtydligar att eleverna får gissa fritt. Detta gör vi för att så många elever som möjligt ska våga komma med en gissning.

Genomförande: Aktiviteten startar med att vi delar in eleverna i fyra grupper. Eleverna får i sin grupp samla in antingen kottar, stenar, pinnar eller löv i olika storlekar. Varje grupp får testa vad som händer när deras föremål släpps mot marken. Eleverna turas om att ta ett föremål i varsin hand, håller dessa så högt upp i luften de kan och släpper dessa samtidigt varpå de observerar fallprocessen. Faller stenar i varierande storlekar olika fort? Vad händer med lövet när det faller? Vad för skillnader kan eleverna upptäcka och diskutera kring inom respektive grupp. De olika grupperna får också jämföra sina föremål avseende gravitationen/tyngdkraften och utforska hur dessa påverkas av luftmotståndet.

Avslut: För att knyta ihop säcken innan hemgång tar vi fram de två papperen och släpper dessa, vilket innebär att eleverna kan komma med en mer kvalificerad gissning. Därefter går vi igenom begreppet gravitation och varför gravitation/tyngdkraft är viktigt. Vi dokumenterar även dagens undersökningar genom att fota med Ipaden som klassen har till sitt förfogande. Detta för att vi väl tillbaka i klassrummet även ska ha en möjlighet att återkoppla till denna dag. Dokumentationen underlättar även för fler spännande undersökningssätt i vårt fortsatta arbete kring gravitation/tyngdkraft.


Referenslista

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Ödeshög: Norstedts Juridik.

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson E., & Ekblad, A. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching.

 

Gråsuggan - Biologi, Näringskedjan (Djurens meny)

Åldersgrupp och material

Årskurs 2. Koner och lekband eller västar. 

Lärandeobjekt

Att lära eleverna om enkla näringskedjor som beskriver samband mellan olika organismer i ekosystemet (Skolverket, 2019). Eleverna ska få en förståelse för en näringskedjas beståndsdelar och hur den fungerar. Genom dramalek ska eleverna förstå att växten blir uppäten av växtätare, och växtätaren blir uppäten av rovdjur. De ska även få förståelse för att det finns allätare, djur som äter både djur och växter.

 

Centralt innehåll (Skolverket, 2019);

·       Enkla fältstudier, observationer i närmiljö

·       Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan olika organismer i ekosystemet

·       Djur och växter i närmiljö samt namn på några vanligt förekommande arter

Formulärets överkant

Formulärets nederkant

 

Utförande

Samla eleverna innan ni går in i skogen och förbered dem med en repetition av vad som är växter, växtätare och rovdjur. Eleverna får ge exempel på olika producenter och konsumenter i näringskedjan. Innan ni går in i skogen får eleverna i uppgift, att under promenaden, observera exemplar av växter och djur eller spår av djur som kan finnas här. När ni når uppsamlingsplatsen samlas ni och samtalar om elevernas observationer och deras frågor och tankar.

Leken del 1

Markera ett lekområde med koner. Beroende på gruppens antal får justeringar göras mellan grupperna. Dela in eleverna i ett antal olika arter, där 2/3 av eleverna ska vara växter och resterande växtätare. Använd lekband eller västar för att markera vem som är vad. Nu ska växtätarna jaga växterna (som får springa i leken). En växt som blir kullad får nytt liv genom att springa runt valfritt närliggande träd utanför lekplanen och tillbaka in på lekplanen. Efter det är växten med i leken igen. Växtätarna får inte stå och lurpassa när växterna kommer in på planen igen.

Diskussion;

Vad händer om växtätarna äter upp alla växter?

Leken del 2

Nu stoppar pedagogen leken och berättar att ett rovdjur (förslagsvis räv och/eller varg) kommer och jagar växtätarna. Utse 1-4 rovdjur som markeras med västar eller lekband. Tänk på att rovdjur ska vara betydligt färre än växtätare. Nu ska rovdjuren jaga växtätare och samtidigt ska växtätarna jaga växterna. Växtätarna måste vara på sin vakt samtidigt som dem ska jaga växter. Växla mellan rollerna så att alla får prova på att vara växtätare.

Diskussion;

Varför är det färre rovdjur än växtätare i skogen?

Vad händer om rovdjuren äter upp alla växtätare?

Det finns något som kallas för allätare, vad är det?

 

Referens

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2019). (2019). Skolverket.

Källa

http://www.rovdjursskolan.se/ovningar/amnesomrade/ovning/?I=127&KI=2&fbclid=IwAR0hAty-xOf_xfRVP4KZXaXAAGebXITlXKCAWue1343PWQOTZw39YbD6oW8